Humlans Flicka

En dag kommer jag kanske kunna leka monster med mina små kusiner igen, åka pulka med mina vänner och ut och träna löpning. Idag kan jag inte det. Idag sitter stilla och har ont i båda mina knän trots att jag provat värktabletter som är starkare än dem jag fick utskrivna. Varför kan det inte ske ett mirakel snart?

Dags att sluta klaga?

Svar: Nej :p På tisdag ska jag träffa den hemska norrmannen som min bäste vän valt att kalla pojkvän. Usch, usch, usch ;)

Äntligen har man fått utdelning för att ha bloggat för UppsalaTidning men risken att folk ska se mig som ett våldtäcktsoffer har just ökat. Citatet ur min blogg som de la in (med foto):

"Det är först då vi står där ensamma och behöver hjälp som vännen kommer springandes och kompisen låtsas inte se."

Efter mitt bloggcitat kommer en artikel med rubriken:

"Mer samhällsansvar för våldtagna kvinnor"

Mitt blogginlägg handlade om mina vänner som stält upp och hjälpt mig med tvätt, handling av mat och skjuts till akuten och annat. Jag har alltså inte blivit våldtagen så nu har vi rett ut det.


Bild av mig som Simba från filmkvällen igår :)

Mitt kylskåp är tomt, mina matlådor är tomma, min inkorg är tom och väskan gapar fortfarande tom. Imorgon ska jag äta frukost hemma hos Marit innan vi beger oss till bussen för att ta den handikappade ner till Stationen så vi kommer till Dalarna nu till jul.

Idag hade jag kemitenta, sista tentan före jul oh den var mellan två och sju på eftermiddagen. Kunde det varit en sämre tid? Det började bra för att sedan bli katastrof. Fick torka tårarna några gånger under ena timmen av tentan. Fick så fruktansvärt ont och ville bara bort från salen och alla människor. Något höll mig dock kvar, vetskapen om att jag kanske skulle klara tentan och kanske slippa tenta om. Då satt jag kvar, torkade tårarna, fixade fram en extra stol, andades och körde på.

Sedan var det hem till Marit och grädda pannkakor, frossa i dem och sedan julmust och gigantiska lussekatter framför Sex and the City. En hemsk tenta kan alltid och bör alltid avslutas med en kväll i Göstas knä hemma hos Marit. Gösta är nog den hårdaste jag vet, alltid hård men mysig.  Tur han är snygg annars hade inte mysig hjälp då hade jag skaffat någon ny åt Marit.


*Gösta är Marits soffa

Med en laptop i knät, i kuddhögen i sängen, med favoritboken bredvid mig och värme på mina lår kan jag inte säga att jag mår allt för dåligt trots mina knän. Värken sitter i men imorgon ska jag äntligen få träffa Herman och kanske kommer han kunna hjälpa mig. Det kommer ske imorgon så om vi återgår till nuet.

Idag gick jag hem tidigare från skolan då jag kände att värken höll på att eskallera så jag skyndade mig ner till affären där Marit väntade på mig. Hon hittade kyckling med fetaost röra för halva priset som vi köpte och lite annat. När jag sedan för några minuter sedan satt i köket med min kyckling på tallriken och en påse med tvättad tvätt bredvid insåg jag återigen att jag är lyckligt lottad som har Marit. Hon hjälpte mig hem med matkassen då jag berättade att jag nog inte skulle kunna ta den på styret, hon har tvättat min tvätt och hon har hållt mig sällskap i mitt kök flera dagar denna vecka då jag inte kunnat gå ut och träffat folk. Jag hoppas kunna hjälpa Marit någon dag då hon behlver det.

Tack Marit för att du finns!

Mina knän tar knäcken på mig. Igår när jag och Jacob stod i köket och drack te frågade han vad jag skulle göra resten av kvällen, jag hade berättat att jag just kommit hem från bion, och jag svarade att jag skulle vila och ta hand om mina knän. Sedan berättade jag att jag letade ny bostad pga knäna. Jacob såg ledsen ut jag kände mig ledsen för jag trivs ju här med mina underbara grannar!

Idag vid lunch berättade jag för Antonio att jag kanske kommer flytta och han sa spontant att han hoppades att jag inte skulle hitta något annat. Då sa jag på skämt att han i så fall skulle få bära mig nerför trapporna varje gång jag skulle ut. Jag behöver en ny bostad men hoppas nästan på att inte få något, knäppt va?

Sen lät jag Antonio prova julmust... kanske inte lika lyckat som hästkorven.
- This... it teast like... medicin!
Han gillade det inte, sa att det liknade någon förkylnings medicin. Om det inte blir utgång med Sofia ikväll som det är tänkt får jag väl bjuda henne på julmust och se vad hon tycker. Om alla spanjorer tycker lika ska jag börja köpa all medicin i Spanien.

Puss puss

Jag kanske är knäpp vad vet jag liksom. Jag har haft en underbar helg i Stockholm och skulle kunna skriva tusen underbara saker om helgen. Istället har ett avsnitt från Sex & the City fastnat i min skalle. De där fyra donnorna i den underbara serien säger väldigt mycket knäppa saker, gör mycket knas och knullar massor. Ibland händer det dock att de säger saker som man inte kan sluta tänka på. Nyfiken? Dags att börja titta kanske.


Jag fick hur som helst besök i torsdags av Vincent. Jag bjöd på mat min vegetariska bladning som man fyller pitabröd med och Vincent hade med vin som han bjöd på. Värsta romantiska middagen som avslutades med hemmagjord snickers och True Blood innan vi kröp ner i min säng. Det är inget mellan mig och Vincent annat än att jag saknar extra madrass, extra säng och allt annat extra.

På fredag följde han med mig till skolan och satt med på två lektioner, han somnade bara på den roligaste av dom. Efter skolan var det hem, äta lunch och packa för att dra ner på tågstationen. Framme i Stockholm möttes vi först av Tom och sedan hittade vi min Malin.

Vet ni hur mycket svamp som får plats på en pizza? Det tog jag och Malin reda på efter att hon tvingat mig kladda ner mina händer då jag var den som fick knåda degen (ja, jag ångrade min längd på naglarna) Det blev fyra pizzor men endast två som vi åt upp. Mums! Sedan var det enligt tradition, skvaller och tjejsnack långt in på natten.

Lördag blev pepparkaksbak utan formar vilket ledde till att våra pepparkakor blev allt mellan himmel och jord. Till exempel: othyvlar, frukt, moln, grisar med knorr, sniglar, lilla my, bilar, spöken mm. Jättekul och många fina bilder från vårt bak. Sedan följde Malin mig till Gamlastan där jag träffade killarna och vi gick på konsert, kommer mer om det senare.

Söndagen pluggade vi lite innan Malins pojkvän Christian kom förbi och lagade lunch... åt lunch med oss. Vegetariskt vilket Christian kompenserade med grädde, olja och svartpeppar. Lite kaos när jag skulle på tåget men annars var helgen toppen och jag längrat efter en möjlighet att göra om den snart.