Höger/Väster?
När jag var lite fick jag lära mig att man går på vänster sida och cyklar på höger sida, detta för att möta trafiken. Nu har allt detta slagits omkull och jag vet inte längre vad som gäller. Har man slutat lära upp sina barn att de ska möta trafiken eller finns det några speciella regler som gäller när man går på en gångväg, en stig eller liknande? När jag är ute och gå eller springer så spelar det ingen roll om jag går på vänster eller höger sida. De jag möter kommer alltid och går i mitt spår och eftersom jag är snäll för det mesta så flyttar jag mig till andra sidan.
Kan man inte komma överens om en sida som gäller för allt och alla? I Uppsala är det om möjligt ännu värre. När jag flyttade dit och kom på mitt livsfarliga vapen cykeln ja... inte går människorna i Uppsala på samma sida som människorna i Dalarna. I Uppsala har man cykelfiler nästan överallt men där de inte finns får man passa sig för då kan det plötsligt komma en mamma med barnvagn eller ett äldre par som går på höger sida framför dig. Visste du att Uppsala är backigt? Det finns vissa riktigt branta backar och ja... jag kan ju bara undra om folk inte är rädda om livet.
Kvotering, till vilket pris?
Vad är kvotering och har de inte gått för långt nu?
Finns det någon människa någonstans som skulle vilja sitta på en position (jobb, styrelse eller liknande) med vetskapen att man sitter inte där för vad man kan och vad man presterat utan för vad man är. En minoritet.
Det jag ska dra som exempel nu är inte kvotering men jag kan tänka mig att känslan är den samma. Förra året sökte jag sommarjobb på Kvarnsvedens Pappersbruk. Jag hörde ingenting, ingenting och gav slutligen upp och tackade ja till ett jobb inom Svenska Kyrkan. I början på maj hörde de av sig och frågade om jag var intresserad av att komma på intervju. Jag fick det jobbet också men under hela sommaren undrade jag om jag fått mitt jobb för att jag gjort ett bra intryck på intervjun eller för att jag var en Erkers. Hade jag fått mitt sommarjobb bara för att jag bar namnet Erkers och för att de båda som intervjuade mig kände min pappa? Att inte veta varför jag fått jobbet och samtidigt leva med avundsjuka runt omkring samt blickar som skrek "Tur hon har pappsen". Det var inte lätt.
Idag jobbar jag på samma maskin och samma skiftlag och nu vet jag att det var tackvare vem jag är och vad jag gjorde förra sommaren som gav mig jobb även denna sommar. Denna sommar är jag säker på att det var jag som "gav" mig jobbet.
Det var mycket tal om kvotering för något år sedan, nu lever jag utan tv och tidning större delen av året och har inte längre någon uppfattning om detta. Fler kvinnor till styrelserna, si och så många procent män på positionerna. Det måste ska en förändring! In med fler män i vårdyrkerna mm. Varför? Visst kanske en styrelse med endast män kan bli lite gubbig och att man som kvinna då kanske tycker det är säkrare mark att stanna och inte gå upp i toppen? Men det är inte bara så. Det finns kvinnor i styrelserna och det visar ju på att det finns undantag. Jag tror inte dessa kvinnor sitter där efter någon kvotering inte. Kanske väljer inte männen att jobba inom vården för att det där istället kan bli lite tantigt, jobbigt att lyssna på tanterna som varit barnvakt eller de unga kvinnorna som shoppat hela dagen. Men inte skrämmer det bort dem inte? Ett yrke är aldrig ett samtal i fikarummet (eller jo ibland kanske) Man måste trvias på jobbet men visst trivs du inte med vetskapen att du fick detta jobb pga av ditt kön, din kulturella bakgrund eller liknande.
Nu tycks det som om Friskis och Svettis i Borlänge öppet börjat med kvotering. Nej, det är ingenting de gått ut i tidningarna med och ingenting som de stolt berättar om. Men om man vid rekrytering av nya ledare låter utbilda en person helt utan takt och kordination bara för att denna målgrupp inte finns presenterad i deras gäng av ledare. Är inte något fel då? Jag skulle inte vilja stå i de Friskisskorna. Det är fint att ge alla en chans men ska inte chansen ges på samma grund för alla?
Nej. Kanske ska jag ta och fixa de där omtentorna nu. Det kanske räcker med att slå på charmen eftersom jag trots allt enbart har äldre herrar till professorer och tro mig på deras kontor kan jag säkert kvoteras in.
Vill göra dig observant om att sista stycket är ett skämt. Mina böcker ligger uppslagna och jag läser i dem men trots det så är ju tanken lite lockande ;p
Ssssssh!
Jag nästan sprang från en lektion idag som jag tyckte gjorde mig mer förvirrad än den gjorde klargjorde saker för mig, har tentan på måndag. Mina ben bar mig till biblioteket på Ångström och där satte jag mig. Började packa upp dator, böcker och kaffe. Varför? Varför blir man alltid så högljud när man ska till att smyga och vara tyst? Varför hade min matlåda läckt precis nu så jag fick bita mig i tungan för att inte skrika ut några svordomar högt. Varför ska man just på ett bibliotek tappa saker, missa sladdar och hål mm. Oväsen, oväsen... undrar just om mina knapptryckningar stör någon...
Jag slutar här och blir tyst som en mus (om jag nu inte bränner mig på kaffet)
Svåra svåra varsågod
När man är liten uppfostras man att tacka för maten, tacka för presenterna, tacka för glassen. Ja, det är ett evigt tackande då man är liten. Någonting jag idag är stolt över då jag alltid kommer ihåg att tack när någon håller upp dörren eller erbjuder mig tak över huvudet.
Jag har varit och tränat två dagar denna vecka, so far. Efter varje träningspass har jag stannat kvar och duschat innan jag gått hem. Då jag ska till att lämna Friskis och slinka ut i den friska luften har jag båda gångerna denna vecka sett i ögonvrån hur någon kommer bakom mig. Så jag håller upp dörren för den personen. Dessa personer har likt mig växt upp med att säga tack. Båda gångerna fick jag ett tack men jag kunde inte förmå mig att säga varsågod. Varför uppfostras vi inte att ge ett varsågod lika naturligt som vi ger ett tack?
Två gånger har jag blivit helt ställd över detta, två av två gånger det vill säga. Jag har mött människor som innan man hinner säga tack slinker före med ett:
- VARSÅGOD
De skriker inte ut varsågod men det betonar tydligt för att man inte ska missa att säga tack efteråt. Varför kan ingen botona ett tack på samma sätt så jag inte missar mitt varsågod igen?
Är det fel att inte säga varsågod?
Afrikan vs. Student
I Afrika får kvinnorna gå flera kilometer för att hämta vatten som de kan bära hem till familjen. I Uppsala cyklar studenten med kurslitteraturen på ryggen och två matkassar på styret. Kvinnorna i Afrika gör det för familjens överlevnad. Studenten kan man fråga sig om hon gör det för motionens skull, för att hon kan eller för att hon är snål.
Jag skulle tippa på att det är en kombination. Kanske inte snål utan snarare lat och utan tålamod att vänta på en buss. Motion, ja även om hon alltid ångrar sig när hon sitter på cykeln med all packning. För att hon kan, ja hon njuter ju av det samtidigt som hon hatar det. Studenten kan till skillnad från kvinnorna i Afrika unna sig något, ha en liten morot. Choklad, en film med popcorn, lite ledig tid från mattebok mm. Det finns massor med belöningar för att cykla genom hela stan.
Jag hoppas kvinnorna i Afrika kommer hem till en familj med kärlek och värme i alla fall.
Vadå provrör?
Varför heter det provrör? Ett rör är öppet i bägge ändar och det är då inte ett provrör, tro mig jag har hunnit laborera en del. Det är ju snarare en grotta, ja en provgrotta. Anledningen till att man kallar det provrör och provgrotta är antagligen att folk har en tendens att associera grotta till något snuskigt och om man då lägger till prov framför, ja då får de idéer. Hur som helst tänker jag vid nästa laboration i höst be min labbpartner hämta mig en 5 milliliters provgrotta.
Snoppfixering!
Pojkar, män och gubbar ni duger som ni är! För vad spelar storleken för roll egentligen? Vi snackar om ett par centimeter hit och dit och om du börjar stretcha och töja på snoppen visst kanske den blir längre men vad vet du om konsekvenserna? En liten snopp eller en deformerad snopp är min fråga till dig. Då jag var lite nere över mina små bröst berättade min vän vad hennes pappa hade sagt till henne när hon klagat på att hennes bröst var små. Han hade sagt något så smart som:
- More than a handful is a waste
Jag kommer inte få till en lika vacker mening om snoppar om ni inte ger mig mer tid men en sak är klar. Jag vill hellre ha en man med en liten snopp som vet how to do it, än att ha man med en stor hästsnopp som jag tvingas säga stopp till för att snoppen inte ska komma ut genom munnen. Nej pojkar, män och gubbar ni duger precis som ni är!
Varför skrev jag nu detta inlägg? Jo, i mitt febrigatillstånd mellan att vara vaken och sova hörde jag på radion om penisförlängning i Italien.
Flensa i maj
Om ett träd fallet i skogen men ingen ser det falla. Har det då fallit? Om en student tentapluggar men ingen ser det och studenten blir underkänd. Har studenten då pluggat?
Idag blev det lite filosofi och detta kanske för att jag hoppas kunna klara tentan utan att tentaplugga? Idag har det inte blivit så mycket av med att plugga. Vaknade med en sprängande huvudvärk och febertillstånd (svårt att säga om man har feber när man saknar termometer och inte vet vad man har för normal kroppstemperatur) Så idag blev jag hemma och sov mig fram till lunchen. Sedan läste jag lite student tidning, bara för att. Nu sitter jag och bloggar, huvudvärken är påväg tillbaka och kanske är även jag på väg tillbaka till sängen. Varför ska man alltid bli sjuk när man har mycket att göra? Som mitt knä t.ex: Känner knappt av det under terminerna men så snart jag får mycket runt omkring mig får jag ont. Diagnosen jag fått på knät är: Främre knäsmärta men jag skulle kalla det: Stressknä.
Ta hand om er där ute och snart får iaf studenten en veckas ledigt :)
