No titel needed

And so it's finally time to say it out loud...

- GRATTIS FINA FASTER ANNA-CARIN OCH MINOU!

AIK - Göteborg

- Vi vill bara påminna att rökning på läktarna är förbjudet.

 

Kommentatorn 15 minuter efter bengalerna.


Blåhallen

Så då börjar man bli en människa igen efter en intensiv helg. Min helg började lite tidigare, nämligen torsdag då jag åkte till Stockholm... fast det började ju inte där.

Allting började torsdag morgon då jag stressad med en gigantisk väska, som inte ville ligga kvar på pakethållaren, cyklar in i en rondell och hann inte mycket mer än in i den innan jag låg på vägen. Cykeln över mig, huvudet i vädret, något jag lärt mig på judon... alltid hålla huvudet högt. Jag kom lite skakad till lektionen och alla frågade hur det gått och om jag blödde eller liknande. In på toaletten och kolla efter, jo jag blödde på knät. Som tur var hade jag rakat benen onsdag kväll och jag är en katastrof på att raka ben så det var ju bara att välja ett av plåstren och flytta upp det till knät.

Malin gjorde två flätor på mig under lunchen och sedan hoppade jag på pendeln mot Solna. Då kände jag att det gjorde riktigt ont i knät. När jag kom hem till Jonas tvättade han mitt sår och satte på ett riktigt plåster, hudfärgat. Jag fick även ett mellanmål innan vi gjorde oss iordning.

Blåhallen :D

Okej först var jag jättenervös för att jag skulle bli årets slampa. För tänk om jag varit den enda som inte hade en klänning som gick över knäna! Det var jag inte. Min klänning var riktigt lång om man jämförde med några andra :) Vi minglade i gyllenesalen där vi fick bubbel och jordgubbar. Det fanns en och annan med näsan i vädret, de var lite finare än oss dödliga trodde de. Jag kunde inte låta bli att skratta lite när just dessa personer inte vann :)

När minglet var slut fick vi gå nerför den legendariska trappan. Nu när jag tänker på det är det knäppt. Tänk alla gamlingar på nobelmiddagen som måste gå upp för att kunna glida ner längs trappan. Det kändes iaf lite magiska att gå där. Sen att vi satt nästan längst bak gjorde ingenting, då var jag säker på att jag skulle slippa gå upp och få pris. Jag kan ju försöka igen nästa år istället.

Vi hamnade vid bord 23 där det endast satt studenter som lämnat in case inom samma område som mig, deras sällskap och folk som jobbade för företaget som vi lämnat in case till. Det var jättetrevligt men jag fick ingen efterrätt...

De hade hyrt in bussar till Café Opera också så vi behövde inte oroa oss över hur vi skulle ta oss dit. Fast vi blev inte särskilt imponerade. Det var dyrt och man bara stod rakt upp och ner och var avundsjuk på företagen som hade en champangehink på varje bord de satt vid. De hade dessutom gott om utrymme tillskillnad från de stackars studenterna. Jaja, en tidig och mysig kväll blev det istället.

Tack Jonas för att du var underbart sällskap <3

Strapless

Idag köpte jag en backless bra eller strapless bra som den också kallas. Alltså en BH som saknar alla typer av band, inget band över axlarna och inget band runt ryggen. En BH som går emot fysikens lagar och sitter uppe trots gravitationen. Det sitter klister på insidan av kuporna som gör att BHn klistras fast mot bysten. Jag köpte en då jag behövde en BH till klänningen jag ska ha på torsdag. Tror hela Borlänge... hela Dalarna borde veta vad jag ska göra men kan säga det i alla fall:

Jag ska på middag i Blåhallen

Så förra helgen köpte jag en klänning som var helt fantastisk och som jag lägtar efter att få ta på mig. Problemet var bara: Vad har man för BH till den? Det slog mig att mina vänner talat om backless bras och att alla borde äga en, som Eve sa. Nu förstår jag varför de talat om dessa BHar. De är så lätta att bära, de väger ingenting, du får inga fula märken efter banden och man får inte heller ont till följd av att man spänt BHn för hårt eller burit den för länge. Dessutom kan du bära klänningar som är öppna i ryggen utan att behöva tejpa brösten.

Ett halsband blev också införskaffat, skor är klara och gås in lite mer varje kväll, örhängen framletade och en batteriet till kameran är laddat. Nu är jag redo inför torsdag. Bara frisyren jag ska tjata lite på Malin om :)

Min första Valborg

Hur många spanjorer krävs det om man ska laga en spanskomelett? Tja, i min korridor behövs det tydligen fem stycken. Det varierade mellan noll och fem i antal som stod och petade i stekpannan. Jag och Carro fann detta ganska underhållande då vi satt och tittade på. Jag vet inte om spanjorerna hört uttrycket: "Desto flera kockar desto sämre soppa". Vi kan väl nästan anta att de inte hört det.

Sedan i torsdags har det bott sex stycken spanjorer på 13kvm i rummet mittemot mig. Eller det skulle ha bott sex spanjorer där men vad jag hört hittade inte alla hem varje natt. Vad har jag lärt mig av detta?
- Det får alltid plats en till
- A sober Spaniard is loud, a drunk Spaniard is louder
- Spanjorer tvättar helst mitt i natten
- Spanjorer anser att svenska tjejer ska städa toaletten
- Spanjorer står alltid i köket då de är sex stycken och jag vill laga mat
- Det är jävligt kul att se spanjorerna festa

Hur var min Valborg då? Min första Valborg i Uppsala började klockan åtta på stranden till ån men Marit, några klasskamrater till henne, min pojkvän och hans vän med flickvän. Vi hann under de två timmarna vi väntade på att forsränningen skulle börja se många fåglar, en flög precis mellan mitt och Marits huvud, vi spelade spel och vi såg ett hårigt djur i ån som inte var en hund... vi kallade den råtta, utter och bäver men jag tvivlar på att någon av dessa var rätt.



Frukost nere vid ån

I väntan på Forsränningen

Efter forsränningen, som bestod av många fyndiga flottar, begav sig några av oss hem till mig för att dumpa lite saker och packning (ja, vi tog ett toabesök innan vi fortsatte också) Sen samlade vi ihop vårt gäng igen och gick för att leta reda på en sittplats i den fulla parken. Jag fann Antonio som redan var askalas (han och hans rum, med totalt fem spanjorer den natten, de väckte mig 01.45 då de påbörjade efterfest i korridoren) Vi hittade en plats en bit ifrån spanjorerna där vi bredde ut filtarna och bosatte oss en stund. Vi bekantade oss lite med varandra, spanade in mynt inkasten hos människor, diskuterade vilka av de utklädda människorna som hade fastrumpa och vilka som hade kalsonger på sig mm. Spelade även lite spel och när det tillslut blev sju mot tre så vann tjejerna som alla andra fem hoppade in för att hjälpa. Ja, min kille blev kallad läskig när han kunde svara på första frågan om landskap och sen slog jag honom när han sa att Bollnäs låg i Dalarna :D

Vi tog en tur på stan som slutade med att Marit fick hälsa på ett gammalt ragg och jag och Jonas fick stå ut med dennes minst sagt packade kompis. Vi fick alla kindpussar utav fransmannen innan vi skiljdes åt... fast om han var fransman eller grek vat jag inte det rådde vissa skilda meningar mellan ragget och den minst sagt berusade kompisen.

Det blev ingen grillning för mig, Jonas och Marit men vi stekte vårt kött inne i värmen och åt potatissallad till. Självklart hade vi jordgubbar till efterrätt också. Något som är viktigt under sådana här helger är ju att inte glömma bort de nära och kära man har men som man inte firar med. Därför skickade jag sms till mina och detta är ett exemple på hur de såg ut:

"Hej mamma :) ta det lugnt med spriten för ingen vill ha en snygg kvinna som spyr, oavsett hur snygg hon är ;) Älskar dig"

Tydligen hade detta sms bringat många skratt i Borlänge :p Åter nu. När vi ätit tyckte vi att det var tomt i parken och det fanns ingen anledning till att sitta och uggla i korridoren så därför drog vi ut på nation. Norrlands nation. Vi dansade, sjöng och fick ragg. Efter att kanske fyra killar försökt med mig och Marit suckade Jonas något om att det var jobbigt att gå ut med oss och att hjälpa oss dissa alla killar. Vi kunde dissa nästan alla snyggt utom dem som kom fram och tig i hand och ville prata med oss. Ibland funderar man på om Jonas på nästan 190cm är osynlig för kåta killar som vill ragga på små tjejer... men vad vet jag.



När vi kom ut från nationen mitt i natten insåg jag att min röst nog tagit stryk efter allt sjungande. Detta insåg jag efter att min underbara...älskade.... pojkvän... utbrast:
- Du låter som en alkis!
Det var väl en väldigt fin kommentar från honom? Marit bara skrattade, även hon med en trasig röst och hon skulle hem och skypa med sin pojke i Norge. Undrar om hon skrämde skiten ur honom med sin basröst. Jag kurerade mig dock när vi kom hem, te och honung är det som gäller när man fått kommentaren att man låter som Krister Pettersson... Jag tycker verkligen om Jonas, tur för han kan man ju säga :P

Tyvärr var det inte Jonas som hade alkis-rösten idag och ingen annan heller för den delen men när jag och Carro sitter i köket och spanjorerna lagar omelett så hörs något mysko som tvärt avbryts. Sen hör vi det igen men ännu roligare lät det nu. Antonio lät som en liten pojke i målbrottet idag, hans röst var helt paj. Frågan är bara vad min honung gjorde med hans hals. För innan jag gav honom hunung att ha i tet hade han världes basröst och det lät som att han hade jätteont. Någon timme efter mitt te var Antonio i målbrottet igen.


Såhär såg parken ut vid sju/åtta på kvällen :D

Öl är lösningen

Jag har aldrig sett läkaren plocka upp annat än då han städar under sin städvecka. Idag såg jag honom se sig om, böja sig ner och plocka upp något han spillt och sedan slängde han det. Kanske är allt som behövs för att få honom att plocka upp en flaska öl, för jag såg en öl på diskbänken, öppnad som frästade mig

... men jag tog den inte och sprang för jag stod som förstenad av min grannes gest

RSS 2.0