Främreknäsmärta

Ligger i sängen som i ett drömtillstånd, lite som Törnrosa måste kännt sig när hon vaknade efter 100 år. Huvudet är fyllt av bomull vilket jag tror är en självbevarelsedrift från min kropps sida. Jag har nämligen släpat mig hem från skolan idag efter att jag plötslig fått ont i knät då jag gick som vanligt ut genom föreläsningssalen. Då kändes det bara som en virknål i knät, sen kom illamåendet och då kunde jag inte sitta kvar och räkna på summor med ettorna, orkade inte hjälpa dem inför deras dugga.

Mamma säger att jag ska gå efter en skala 1-10 med min värk så jag vet var jag ligger. 1-10? Slutar man inte alltid på 8,5 i en sådan skala? Det brukar jag göra. Jag har hur som helst börjat på en egen skala:

Knaster/hopp: Knät gör ont men går att ordna till med lite tryckande på knät
Virknål i knät: Brukar gå över av sig självt efter en stund
Trötthet
Illamående
Spjut i knät
Kramp
Konstant smärta
SOS

Jag har varit på nivån SOS en gång men det är inte idag. Idag har jag bara kommit till illamående, efter det bad jag om en värktablett och tog mig hem. Nu ligger jag på trötthet, ett stadium jag hatar. Virknåls smärta kan man leva med och ta sig genom vardagen med. Trötthet och allt efter det förstör allt. Du orkar inte eller kan inte ta dig igenom vardagen som vanligt. Jag kanske ska förklara vidare på min skala. Ligger jag på trötthet så är jag trött och har virknåls smärtor i knät. Skulle jag gå över till illamående så plusas den bara på de symptom jag redan har.

Varför får jag ont och varför kommer det? Ja, det verkar vara en fråga jag aldrig får svar på. Läkarna vet inte, de vet bara att det blir bättre om man tränar och stärker upp musklerna. Jag har varit sjuk och har inte kunnat tränat tre gånger i veckan vilket var minimum jag skulle träna enligt doktorn. Du kanske tycker en förkylning är hemsk, tänk då om den ska följas av en eventuell smärta också. Imorgon ska jag gymma och i helgen ut och gå en långpromenad.

Jag har tagit en ruta mörk choklad, lagt knät i högläge och nu ska jag sova bort smärtan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0