Malin
Idag när jag vaknade skulle jag bara skicka iväg ett mail till mamma men i inkorgen fanns den sämsta starten på dagen jag någonsin fått. Jag hade fått en registrering av betyg på omtentan jag skrev i mitten på augusti och resultatet var U (underkänd) Jag kände mig så bedrövlig och tänkte att jag måste vara sämst som får en omtenta på en omtenta, för jo man tänker så när det händer.
När jag kommit hem från skolan skickar jag ett sms till Malin och berättar vad som hänt. Det första svaret jag får är:
" "
Ja, det är helt tomt och så typiskt Malin som är allt annat än teknikfreak och som kanske har en aningen för(?) avancerad mobil/iPhone. Sen kommer de riktiga meddelandena som haglar in. Hon har flera positiva saker att komma med om varför jag inte ska vara ledsen.
Malin och jag träffades första gången på lekis (6-årsverksamhet) På den tiden lekte nästan hela vår lilla klass tillsammans. Klassen hade en egen lek som hette Adidas, hade man Adidas märke på kläderna eller skorna var man med i Adidas-laget. När vi kom upp i årskurserna började man leka mer i små grupper och även mer hemma. Jag och Malin brukade vara hemma hos henne och leka med Scala, en variant av lego fast för tjejer. En dag i femman eller sexan ville kanske jag vara lite äldre än jag faktiskt var och tyckte att jag och Malin skulle tala killar, Malin jag avslöjar inte mer nu än att du ville inte samma sak.
På högstadiet hamnade vi i olika klasser men hade fortfarande ett ämne tillsammans, franska. Franska är ett svårt språk som Malin bemästrar otroligt bra, hon var en klippa inför franskaproven. Vi hade inte så mycket kontakt under högstadiet men i gymnasiet kom den som tur var tillbaka, detta efter att jag och en kille brutit upp (som tur var!) vad som var ännu mer tur var att mina vänner Marit och Malin var beredda på att fortsätta vara mina vänner, long story över till inlägget.
Malin är en otrolig männsika som alltid har nära till skratt. Jag har sett henne ledsen ett fåtal gånger och jag är stolt över att ha fått funnits hos henne de få stunderna, för Malin finns alltid där för mig. Hon drar fortfarande samma skämt som hon drog på grundskolan och blir mäkta stolt över att jag minns dem. Hon lärde mig jonglera både en och två gånger eftersom jag lär mig och glömmer. Malin älskar choklad vilket är ett oerhört plus då det finns choklad i hennes skafferi när man kommer på besök. Malin har en pojkvän som älskar choklad ännu mer, vilket är ett plus då han vågar öppna Malins chokladkakor och bjuda. Malin är en vän man inte byter bort mot någonting, en vän jag älskar och inte skulle klara mig utan. Tyvärr ses vi allt för sällan Malin men jag bär alltid med mig dig i mitt hjärta!
Malin skrev i ett av smsen till mig idag att jag borde vara glad som får ett till tillfälle att äta choklad.