Humlans Flicka

Då var slangan inte lika fulla längre och det rinner åter på i hög hastighet. Jag har varit och lämnat blod igen så nu ligger en liten del av Julia i en påse och några ännu mindre delar Julia ligger i små provrör. Jag blev lite smått orolig när jag upptäckte att de skulle ta prover på mig igen! Men herregud tänkte jag. När jag frågade förklarade Helen som skuckit mig (hon var inte lika bra som den förra jag hade då det inte kändes något alls, idag stack det till) förklarade hon att de varje gång kollar om jag har något virus i kroppen, om jag fått hiv och vad jag har för hemoglobinvärde.

Första gången de kollade mitt Hb-värde så låg det på 126 och sist jag lämnade blod låg det på 128, då hade dessutom lämnat blod innan. Helen trodde mitt hb-värde skulle vara högre denna gång eftersom hon kollade det innan jag tömts denna gång :)

Jag är lite som en hundvalp tror jag. Innan hon stack låg jag och titta bort, ville inte vara med. Den känns det i armen när man har en nål där så det är väl inte det trevligaste. Efteråt får man beröm, något att äta och en lite leksak. Enda skillnaderna mellan mig och en liten valp skulle väl vara att jag saknar svans att vispa runt med när jag fått min leksak och som tur är har jag hittills sluppit bära krage när jag gått från blodgivningen. Men man vet ju aldrig, nästa gång kanske Marit får hämta mig med en krage om halsen :p