Humlans Flicka

Så då börjar man bli en människa igen efter en intensiv helg. Min helg började lite tidigare, nämligen torsdag då jag åkte till Stockholm... fast det började ju inte där.

Allting började torsdag morgon då jag stressad med en gigantisk väska, som inte ville ligga kvar på pakethållaren, cyklar in i en rondell och hann inte mycket mer än in i den innan jag låg på vägen. Cykeln över mig, huvudet i vädret, något jag lärt mig på judon... alltid hålla huvudet högt. Jag kom lite skakad till lektionen och alla frågade hur det gått och om jag blödde eller liknande. In på toaletten och kolla efter, jo jag blödde på knät. Som tur var hade jag rakat benen onsdag kväll och jag är en katastrof på att raka ben så det var ju bara att välja ett av plåstren och flytta upp det till knät.

Malin gjorde två flätor på mig under lunchen och sedan hoppade jag på pendeln mot Solna. Då kände jag att det gjorde riktigt ont i knät. När jag kom hem till Jonas tvättade han mitt sår och satte på ett riktigt plåster, hudfärgat. Jag fick även ett mellanmål innan vi gjorde oss iordning.

Blåhallen :D

Okej först var jag jättenervös för att jag skulle bli årets slampa. För tänk om jag varit den enda som inte hade en klänning som gick över knäna! Det var jag inte. Min klänning var riktigt lång om man jämförde med några andra :) Vi minglade i gyllenesalen där vi fick bubbel och jordgubbar. Det fanns en och annan med näsan i vädret, de var lite finare än oss dödliga trodde de. Jag kunde inte låta bli att skratta lite när just dessa personer inte vann :)

När minglet var slut fick vi gå nerför den legendariska trappan. Nu när jag tänker på det är det knäppt. Tänk alla gamlingar på nobelmiddagen som måste gå upp för att kunna glida ner längs trappan. Det kändes iaf lite magiska att gå där. Sen att vi satt nästan längst bak gjorde ingenting, då var jag säker på att jag skulle slippa gå upp och få pris. Jag kan ju försöka igen nästa år istället.

Vi hamnade vid bord 23 där det endast satt studenter som lämnat in case inom samma område som mig, deras sällskap och folk som jobbade för företaget som vi lämnat in case till. Det var jättetrevligt men jag fick ingen efterrätt...

De hade hyrt in bussar till Café Opera också så vi behövde inte oroa oss över hur vi skulle ta oss dit. Fast vi blev inte särskilt imponerade. Det var dyrt och man bara stod rakt upp och ner och var avundsjuk på företagen som hade en champangehink på varje bord de satt vid. De hade dessutom gott om utrymme tillskillnad från de stackars studenterna. Jaja, en tidig och mysig kväll blev det istället.

Tack Jonas för att du var underbart sällskap <3

Sjuk igen. En dag som skulle varat 8-17 blev bara en timme innan jag släpade benen hemmåt. Jag hann inte särskilt långt innan en solstråle kom fram och trots mina protester kramade om mig. Sofia Solstråle rotade runt lite i sin väska och plockade fram en fin liten ljushållare i form av en ljusstake. När jag fått denna släpade jag mig vidare hem med ett stopp för att köpa glass och värktabletter.

Jag sov fram till ett då jag gick upp och åt lite lunch. Sen har jag hållt mig vaken och försökt jobbat ikapp lite i skolan. Det är svårt att hinna ikapp när hjärnan går på lågvarv. Men kanske får man någonstans poäng för att försöka. Jag har iaf hunnit gå igenom en hel del matte som skrivits rent. Kanske ska jag åter försöka förstå den där konstiga kursen Transformmetoder. Jag förstår i en ganska stor utsträckning hur jag ska räkna. Men vad är det jag räknar och vad ska jag ha denna information till?

Nej, måste fortsätta med min sega hjärna nu för jag har tydligen mycket kvar att lära.

Idag köpte jag en backless bra eller strapless bra som den också kallas. Alltså en BH som saknar alla typer av band, inget band över axlarna och inget band runt ryggen. En BH som går emot fysikens lagar och sitter uppe trots gravitationen. Det sitter klister på insidan av kuporna som gör att BHn klistras fast mot bysten. Jag köpte en då jag behövde en BH till klänningen jag ska ha på torsdag. Tror hela Borlänge... hela Dalarna borde veta vad jag ska göra men kan säga det i alla fall:

Jag ska på middag i Blåhallen

Så förra helgen köpte jag en klänning som var helt fantastisk och som jag lägtar efter att få ta på mig. Problemet var bara: Vad har man för BH till den? Det slog mig att mina vänner talat om backless bras och att alla borde äga en, som Eve sa. Nu förstår jag varför de talat om dessa BHar. De är så lätta att bära, de väger ingenting, du får inga fula märken efter banden och man får inte heller ont till följd av att man spänt BHn för hårt eller burit den för länge. Dessutom kan du bära klänningar som är öppna i ryggen utan att behöva tejpa brösten.

Ett halsband blev också införskaffat, skor är klara och gås in lite mer varje kväll, örhängen framletade och en batteriet till kameran är laddat. Nu är jag redo inför torsdag. Bara frisyren jag ska tjata lite på Malin om :)

Tänk att världen kan vara så stor, jag så liten och samtidigt kan världen vara väldigt liten.

Jag och Jonas skulle i lördags på bio, De tre musketörerna. Vi hade bestämt oss för att inte boka biljetter i förväg utan åka dit på vinst och förlust. Tunnelbanan var avstängd och vi fick trängas i en på tok för liten buss med alla andra. Väl på bion var det inte lika trångt. Jag och Jonas gick in i salongen med plats för 198 besökare och vi tappade andan. Det var tomt. Jonas skojade om vilken tur att det inte var vår första dejt för något pinsammare hade vi nog då inte kunnat råkat ut för. Jag sprang ner till bioduken och tog en bild av Jonas och våra popcorn. Han syns knappt på bilden, den är så tom. Precis när jag tagit bilden kom ett till par och under reklamen ramlade folk in. Totalt var vi väl kring tjugo stycken.



I söndags talade jag och Jonas om Bioteknikdagarna där jag ska vara volontär.
- Tror jag hoppar över släppet på fredag. Har en kompis som säkert är där och skulle vara kul att träffa henne, sa Jonas.
Vidare fick jag veta att hans kompis hette Sigrid, gick en årskurs över mig och hade orienterat med Jonas. Sen berättade han att hon gick i Uppsala.
- SIGGE!? Hon var ju min fadder!

Då känns världen väldigt liten. På bio kände jag mig däremot väldigt liten i en stor värld... tom värld