Utbildning - En klassfråga
I framtiden kommer endast rika och de med en riktig begåvning kunna studera. Eller?
Som det sett ut under de år som jag nu läst på Universitetet har en heltidsstuderande student behövt klara minst 45 högskolepoäng av 60 på ett år. Detta har gjort att elever som har svårt med ämnena ibland väljer att läsa någon extra poäng som de då ska kunna räkna in. Är detta fel? Nu har reglerna ändrat så att du på alla poäng du läser under ett år måste klara 75 %. Om du läser 10 hp utökat måste du alltså klara 52,5 hp och inte 45 hp som det varit förut.
Det är illa nog för självförtroendet att få underkänt på en tenta att vissa elever nu pga nya systemet måste leva utan bidrag och lån, klara sig på egen hand. Därmed jobba vid sidan av sina högskolestudier och samtidigt plugga inför de vanliga tentorna och sina omtentor. Är detta möjligt? Vem inom regeringen jobbar så många timmar i veckan som dessa studenter? Vem inom regeringen avsäger sig semestern för att jobba extra?
Du behöver alltså vara en student med otrolig begåvning eller ha rika föräldrar som kan försörja dig till dess att du kommit ikapp med tentorna.
Det finns dock en parameter i detta om vi går till folkhögskolorna. Om du är 19 år, har precis tagit studenten och direkt hoppas på en folkhögskola kan det vara bra att tänka på att välja en som finns på hemorten. Du är nämligen för ung för att få bidrag från csn som är högre än 1050 kr (om de inte höjt detta sedan jag slutade gymnasiet) Regeringen tycks tycka att det är bättre att ni 19 åringar som funderar på att studera antingen:
1. Väljer att ta stora låna (och vara otroligt begåvad, läs ovan) och studera vid en högskola eller ett universitet
2. Söka jobb/Vara arbetslös
Jo, jag tycker absolut csn och regeringen har helt rätt i allt gällande utbildning. Länge leve alla studenter som går under!
Kommentarer
Trackback
